lifeaccordingtomorris

Det händer alldeles för mycket nu. I mitt huvud alltså. 

Lillan som varit så sjuk. Utredningen dom ska dra igång. 

Jag kan inte riktigt greppa att jag inom en vecka ska låta dem söva min unge! Låta dem skära i henne med skalpell. Jag skiter väl i hur litet snitt de ska göra. Dom ska göra det!!! Alltså somliga saker är inte meningen att små barn ska vara med om! 

Fast jag vet att de ska göra detta för hennes skull. För att hon ska slippa ha ont och drabbas av detta mer. 

Men ändå. Förstånd och hjärna / hjärta är inte alltid överens.. 

Och jag vet att detta är en liten sak. Jag vet att det finns familjer som väntar på stora operationer. Som väntar. Som har riktigt sjuka barn. Där det inte vänder efter några timmar på sjukan. Jag vet!!! 

Men återigen! Hon är min unge!!!! 

Dags att släppa alla tankar nu. 

Dags att bara lyssna på trion av andetag. Låta dem söva mej ikväll. 

Nu är vi ju alla hemma. Tillsammans! 

Go natt! Och glöm inte, det är drömmen som är rädd för att vakna som aldrig chansar!