Sjukhus
Ibland räcker inte orden till för att beskriva en känsla.
I sängen sidan om ligger pappisen. Inte heller han oberörd av oron.
Det finns inget ord som kan beskriva den oro man känner när ens barn mår dåligt eller har ont.
När man sen är tvungen att åka till sjukhuset för tredje gången för "samma" anledning. Då vet man plötsligt allt om oro, rädsla och absolut ingenting om vad man kände och tänkte innan. Hur fungerar man ens???
Jag sitter nu i sjukhussängen sidan om min sovande lilla lilla tjej.
Hon ligger med ett jätte bandage om handen för att skydda kanylen. Ja eller infarten, som det heter. 
I sängen sidan om ligger pappisen. Inte heller han oberörd av oron.
Jag ska försöka beskriva vad lillan drabbats av, men inte ikväll. Jag ska lägga mej ner här intill henne och hålla henne nära. Så hon slipper känna oro när hon vaknar.
Ni som orkar, ni som inte tror ni orkar; LEV FÖR FAN! NU DIREKT!!! IMORGON KAN DET VARA FÖRSENT!
Kommentarer
Trackback
